toklin

Jag minns förra året när jag tog sällskap med Camilla till skolan. Hon sa att nu är det inte månda veckor och dagar kvar till examen. Jag vet att jag funderade hur jag skulle kännas för mig, men släppte tanken ganska snabbt för det kändes så långt bort. Men nu är det verkligen snart min tur^^ Blir så glad, pirrig och samtidigt lite ledsen för att det snart är över.

Jag sliter mitt hår! För allt, skola, skivuppgifter och jobb. Kan inte ett mirakel ske!?

Var med kristin ut på en promenad i regnet, skönt att glömma sorger och bekymmer^^ Skoj att träffa krille, var längesen nu. Åh, tack söta du för att du passade mina blommor!!